En stjärna har slocknat!

Idag fick vi ett besked som va mycket tråkigt. En person som jag jobbat politiskt med i många år har dragits med en sjukdom i mindre än ett år. Bertil Jonsson slutade sina dagar idag. Det är med tårar i ögonen jag skriver men kan ändå inte låta bli att skriva om honom. Hoppet va det sista som övergav honom. Jag kan se när han satt i köket hos oss på SV och med glimten i ögat sa - Snart är gubben på banan igen... Han va en påläst, duktig och klok person. En stöttepelare för oss yngre i nämnden. Han va som ett levande uppslagsverk, hade kontakter överallt. Nu har Bertils stjärna slocknat och det blir tomt. Vila i frid!

Jag tänker på hans familj och alla som stått honom nära.

Jag va in och läste på Emil Källströms blogg http://emilkallstrom.se/2009/10/21/tack-bertil/ han beskriver också hur mycket denna man betytt.

Återigen får man känslan av att livet är skört, vi tar allt för givet...

Kram på er alla. Har inget mer att tillägga idag... känns på tok för sorgligt!