tisdag 29 april 2008

Så var det dags....


Nu har jag registrerat en blogg och hoppas att jag ska kunna skriva här lite nu och då. Jag är helt hopplös när det gäller traditionella dagböcker. När det blir nytt år så är jag energisk och skriver varje dag men så nån gång vid 12 februari blir det kanske varannan dag eller var tredje och så sitter jag helt plötsligt med en vecka som är helt oskriven. Ops... man måste tänka efter vad man gjort och det blir glesare och glesare mellan raderna.

Detta kanske kan passa mig bättre.

Jag har blivit inspirerad av min kusins fru som också finns här och är en flitig bloggare. Jag hoppas att kunna bli hälften så duktig som henne. Men det är väl bara att ligga i så kanske man får in rutinen.

Hur som helst så är detta en ny och mycket kort arbetsvecka. Den har iaf startat skitdåligt så nu kan det bara bli bättre.

Min sambo ringde och skällde ut mig efter noter för att jag inte bestämt vilket kakel vi ska ha till nya toan. Han har renoverat och den enda uppgift jag hade var att bestämma kakel.... hur kul är det att bestämma själv. Känns bättre om man är båda som bestämmer - det är ju inte helt kostnads fritt om man säger.

I allafall så va han skitarg, hade tänkt sig kakla detta till helgen och vara klar med det tills han åker till Norge på måndag. Nu blev det inte så för vårt kakel hade en leveranstid på 10 dagar... oj, det kunde ju inte jag veta.

Om vi har väntat i 2 månader på att toan ska bli klar eller om det tar tre månader bryr inte mig. Synd att han ska bli så arg och sur på småsaker. Hela min dag är förstörd känns det som men å andra sidan får han väl sura då. Till veckan åker han iväg och då kanske han får "begrunda sina hyss" som Emils pappa skulle ha sagt. För övrig har vi haft det kanon på hans ledigperiod, inte helt självklart alla gånger så det är bara att passa på att njuta när det är så. Kanske är det våren som gör att känslorna spirar (för utom idag då).
Nu ska jag ta tag i dagens göromål.... skriver väl mera sen eller nån annan dag!