torsdag 13 augusti 2009

En sån dag!

Detta blev verkligen en märklig dag. Jobbade som vanligt och har väl kommit igång något så när med Sv verksamheten. Snart kör det igång på riktigt så Du som vill gå en kurs - ring mig så sitter du snart på skolbänken - fast hos oss är det mycket roligare än i skolan!

Vad va det som hände sen då...
På väg hem så såg jag att Skorpeds El fått fel på bilen, det rök ur motorn så "vört" de va nån viktig el-utryckning som gjort att Westman tryckt gasen i botten med följd att bilen kokat?? Hur som helst så fanns där redan en bil till undsättning - en blå pic-up från ett av byns åkeri! Jag åkte rätt å slätt förbi eftersom jag inte kunde göra mycket åt saken.
Hämtade barnen på bakfickan och där fick jag veta att Nils sprungit på toa rätt många gånger under dagen. Undra varför... men vi åkte hemöver och stack in på konsum för att köpa lite tårt och bak-grejor. Där hann Nils också in på toa. Nåt mysko va i görningen så jag blev lite brydd.

Kom hem och då va det dax igen - ett toabesök och ett klagande över magen. Jag ringde jourcentralen och frågade vad det kunde vara... Vi fick en tid kl 19.00 - Oj, då va det till att sätta fart. En timme senare skulle vi befinna oss i Övik. Det blev en snabb fil-middag, kanske inte det bästa men det enda vi hann med.
Axel hade turen att få stanna hos kusin Oscar.
Nils och jag kom till stan i lagom tid och det första han ville göra va att gå på toa - Smart som man är så fick han pilla i en burk - antog att det skulle lämnas ett urinprov så bäst att vara förutseende.

Mycke riktigt - sköterskan blev glad att vi redan gjort provet och sen kom en doktor som klämde och kände på en lätt flinande Nils... han skrattade och tyckte att det va rätt konstigt att nån helt främmande brud skulle kolla snorren... men inte en enda protest!
Sen blev det stick i fingret och det va väl inte det kuligaste han gjort men fixade det galant!

Inga fel på proverna och ingen medicin. Däremot fick vi med oss ett rör för ytterligare ett urinprov om besvären fortsätter. Han fick också ett bamsemärke - YES - vilken lycka.
Vi fick återvända till Skorped men med ett depåstopp på OK/Q8 för en glass och lite extra födelsedagspresenter till Storebror.
Här ska nämnligen firas imorgon. Axel fyller 6 år imorgon. Det slog mig att för exakt 6 år sedan satt jag i samma väntrum - exakt samma tid och då va det jag som hade ont i magen - Axel skulle ut - Märkligt. Den gången fick vi inte åka hem lika snabbt, natten den 13 augusti 2003 låg jag i värkar och lyssnade på regnet utanför fönstret, en sambo som bläddrade i sportbladet och på radion spelades - Här kommer alla känslorna på en och samma gång (stämde verkligen in på situationen). Minns även en låt till - När löven faller med Carola.
Rätt mysigt att tänka tillbaka.

När grabbarna skulle sova satt vi och tittade i Mitt första år böckerna. Det va ganska så kul. Nils undrade vart han va när Axel va bebis... ja det kan han ju få fundera över ett tag till.
Så va det dags för nästa pass. Jag hade tänkt att baka lite tårtor ikväll men inget går som man tänkt sig.
Skulle låna svärmors mandelkvarn men den va inlåst i hennes hem och hon va i Borga... Som tur va så fanns det fler kvarnar på byn än fast kvarn-ägarn inte va hemma så fixade det sig ändå.
Nu har jag bakat två tårtor och en till är nästan klar... måste bara ut å plocka lite vinbär imorgon - tänkte göra det ikväll men då har väl folk trott att jag varit galen. Det är ganska så mörkt så skulle jag plockat bär hade jag varit tvungen att använda pannlampa. Har man inte fått galen-stämpel på sig då så får man det väl aldrig.

Som sagt, imorgon är det kalas för AXEL - Hurra hurra hurra - älskade unge!
Sist men inte minst - paketen skulle också slås in så nu ska väl kalaset vara väl förberett. Måste bara blåsa några ballonger innan jag går å knyter mig.

Allt löser sig på nåt vis bara man har obegränsat med tid.
God natt världen - jag slipper iaf ligga med värkar den här natten och det är jag tacksam för!
Å om sanningen ska fram så tror jag att jag blåser ballonger imorgon! Natt natt

1 kommentar:

ScrapAnga sa...

Han såg både stor och stolt ut på kortet. Ja visst är det märkligt att det är såå ååå åååå, o ännu mera ååååå, längesen de kom fram,MEN, det känns som igår, hihi