torsdag 3 september 2009

Ännu en underbar dag i mitt liv!


Ja, så kan man nog sammanfatta denna dagen. Varför kan man fråga sig? Jo, började redan när jag gick till sängs i gårkväll... kunde inte somna men vad gör väl det när man är så morgonpigg som jag är?? Eller kanske inte. Jag fick inte den vanliga panik man kan få när man inte kan sova. Jag låg där och funderade lite hit och dit och till sist så slocknade jag! Hur som helst - klockan ringer 5.50... fy vale men med lite duschvatten över huvudet så kvicknar man till... en kall men härlig morgon - Det va sol iaf. Barnen trötta men de steg upp ur sängen själv, gick ner själv... klädde inte på sig själv utan jag fick tjata - precis som det ska vara i en småbarnsfamilj!!

Iväg det bar till fritids och dagis... stövlar, frukt, foppaskor och rakkepsar. Grannpojkens skor skulle också me´. Allt kom jag ihåg tills vi kom till skolan - Drog jag ur plattången?? Som så många gånger förr - jag åker hem kollar och JO- så klart att den är urdragen. VARFÖR litar man inte på sig själv??
Mot cityt och än en gång tänkte jag - vilken härlig morgon. Hur kan man känna så trots att man är tröttare än självaste TRÖTTER i dvärg-sagan??

Kanske för att jag har ett bra jobb, bra vänner, bra liksom allt trots att det är struligt ibland.
Idag såg jag ljust på det mesta.
Kom på jobbet och fick det där bästa av allt - morgonkaffet - kokat av självaste chefen (vilket hon gör varje morgon)!!

Fick upp mina gardiner på mitt kontor - nu saknas bara ett glas i fönsterkarmen... alltså - fönstret är fortfarande trasigt! MEN det kommer ett nytt - så är det sagt så då får jag väl lita på det då.


Gick ut på stan på lunchen och ryckte in världens bästa CD-skiva.. TAKIDA - the darker instinct! Underbar skiva.
Tänkte att jag skulle lyssna på den på vägen hem men Då kom jag på att jag skulle ju åka buss hem. Sambon behagar komma till landet Skorped inatt och vem vill hämta honom på flyget vid midnatt? Svar: INGEN - då sover folket i den här människobyn - till och me jag! Alltså, bilen blev kvar och jag fick en åktur av självaste Signar Wiberg.
Det är behagligt att åka buss - man proppar igen öronen - trycker på nån bra musik och sen är man som i sin egen drömvärld... man kan sitta å filosofera om både det ena och det andra... Det gjorde jag!
Vad jag tänkte på? Jo det ska jag berätta, NOT, Det behåller jag för mig själv för skulle jag skriva det här så skulle jag förmodligen få så många läsare på bloggen att jag inte skulle orka leva upp till det i de kommande inläggen.

Vilket svammel... men jag känner mig på svammel humör å då måste det ju ut i just det här forumet... för det är ju därför som jag skriver här.

Vart va jag nu då - jo i bussen och i drömvärlden. Farmor hämtade mina trötta barn. Mat fick både de och jag. Sen for vi på fotbollsträning. Åh... va less man kan bli som mamma när barnen tjorvar hela tiden och ömsom vill och ömsom inte vill göra en massa saker - TÅLAMODET slut för idag!
Hem det bar och så va det snabbt avklarat med både välling, film, tandborstning och saga.
Mamman får en lugn stund som hon njuter av. Nu sitter jag här och har glömt bort hur arg jag va för fem timmar sen när vi va på fotbollsplanen. Det va en jäkla bra dag trots allt.
Nu ska jag kasta mig i säng... sova en skönhetssömn. Drömma sött om ditt och datt... vakna till en ny dag och åka på ett möte med en massa skogsintresserade herrar!

De bli bra de´.

Goder afton goder afton!


Inga kommentarer: