Det hoppas jag iaf... Tittar jag på besöks siffrorna så är det ungefär samma varje dag... Sorry - jag har inte hunnit eller haft nåt att skriva om.
(Måste bara få lägga in en blild från i somras... Visst ser det härligt ut! Till sommaren blir det nog ännu fler timmar i Docksta - är det bara glittrande hav, strålande sol så ska jag nog stå ut :-) !, så här års är det nog inte lika idylliskt... )
I fredagskväll kom Rickard hem och sen har allt bara rullat på. Men jag har iaf bakat semlor, cyklat 30 km, kommit ett steg närmare en mack i Skorped, upplevt -30 grader, jobbat och njutit av två lyriska barn som badat på paradisbadet. Jag va inte med på badet utan det va pappi som gjorde detta lyckade påhitt!
En kort sammanfattning av flera dagar.
Kan det vara kylan som gör oss något segare än vanligt. Det känns som blodet håller på att stelna i ådrorna. Att januari och februari är kalla vintermånader är ju ingen överraskning men ändå - nu räcker det. Fast å andra sidan vill man ju inte heller ha is-halka.... Snö har vi ju fått i massor så det börjar man också vara rätt nöjd med.
Det är ju nu det roliga med vintern börjar... lite skoteråkning, pulka-race, korvgrillning i ett försiktigt solsken, slalom.... åh va jag längtar tills man får spänna på sig pjäxorna och susa ut för Solbergsbacken... snart, snart är det dags för det!!
Dagarna blir iaf längre - upptäckte att det fortfarande va ljust när kl va 15.30... va sa ni nu då... våren är på väg - den har bara tagit en omväg via en vintermånad till...
Ikväll va det åter igen dags för Rickard att ge sig iväg till grannlandet. Av någon anledning så kände han på sig att tåget inte va i tid så han ringde och kollade. Tåget stod kl 21.30 i Umeå och beräknades vara i Mellansel kl ??.?? ingen som vet när det anländer vare sig till Mellansel eller Stockholm. Det är inte så bra när man har några flyg att passa. Hastig och lustigt så planerades transporten om till buss från E4:an... Sumpan som va dagens chufför fick i rask fart styra sin silverbil till Bjästa istället för Mellansel. Tur det finns kvicka åkerister som är van att trycka på gasen. Rickard hann med bussen som tur va, tycker synd om honom som ska sitta och skumpa på en buss i 6 timmar. Tur att han är gammal hockeylirare som vet hur det känns att åka buss till Kiruna, vilket räknas som världens ände eller nåt.
Imorgon är det hemma-dag. Finns massor att ta tag i.
Jag ska bara njuta av livet -
LIVET som vi såååååå tar för givet och kan ta vilka vändningar som helst och vi har ingen aning om vad LIVET har tänkt med oss - LEV NU och va rädd om livet!
Kram kram YYY
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar