Morgonpromenad

Idag vaknade jag med ömmande muskler Det va väl den där skidåkningen som satte sina spår. Skönt på sätt och vis. Då vet man att man har ansträngt sig. Men att man ska vara så in i bomben dåligt tränad... det kunde jag inte tro. Men å andra sidan... jag tränar ju ingenting nu för tiden så hur skulle jag kunna ha några muskler??
Jag tog en morgonpromenad iaf. Det va härligt. Med en ny bok i öronen stack jag iväg. Det blåste småspik i ansiktet men jag bet ihop och gick ändå.
När jag kom hem doftade det kaffe... Underbart, precis vad man vill ha efter en frisk promenad.

Hur den här dagen ska läggas upp har jag inte riktigt någon kläm på än. Det hotades om en skotertur till Önskan men jag känner mig inte upplagd för att köra nån skoter idag. Jag hade hoppats på en tur till sommarstugetomten... bara för att kolla vad som hänt där den senaste veckan. Ryktet säger att det grävts där.
Nu finns det i och för sig inget att se där så här års men men... Jag är nyfiken ändå!

Jag tror att jag ska ta mig en kaffekopp till och njuta av lugnet i huset. Två i familjen for och åkte skridskor och de två frusna blev kvar här hemma.

Nu är det klart att den där jävulsk-sjukan slagit till i ännu ett hus... På tio minuter förändrades tillvaron för den drabbade. Från fullt frisk till helsjuk... Fy va obehagligt!! Pigga på dig din stackare!
Klarar man sig från detta så har man tur... Verkar inte spela nån roll om man dricker cola eller en kork whiskey... ska man få eländet så är det nog bara så...