ARN, vill du inte veta slutet... läs inte det här!!

Nu har jag suttit i två timmar och tittat på ARN... riket vid vägens slut... eller vad den nu hette. En bra söndagsfilm... Det var en sann kärleks historia om man bortser från krigandet. Denna stackars Cecilia har pendlat mellan hopp och förtvivlan över ARNs hemkomst eller ej sedan förra filmen... glädjen eller sorgen i hennes blick har kommit och gått... om ni ursäktar mig.... JAG KOMMER ATT BERÄTTA SLUTET!!!!
- Jag ska aldrig lämna dig mera, är ARNs sista kommentar, Cecilia ser så lycklig ut som hon bara kan.... vad händer då? Jo han faller ner och dör. Om det va så där på den där tiden är jag glad att jag lever NU. Folk föll och dog som furor... ett människoliv va inte värt mer än ett drag med svärdet. Blödig som jag är så grät jag de sista fem minuterna. Sån är jag. Jag gillar filmer som slutar RÄTT, att det har blivit på populärt att göra film med dåliga och sorgliga slut. Det blir ju så mycket roligare och man är på bättre humör om en film slutar med lycka!!

Nåt som däremot va kul var vårens start av MIA och KLARA. Kanske inget höjdaravsnitt men vissa saker måste få mogna fram...
Jag fick sällskap av en anna(n) M&K fan. Det är tusan så mycket roligare att skratta tillsammans med nån! Samtidigt gjorde vi lite nytta... Gästen hade med sig en fälla för små varelser. Antingen så har det kommit in en mus i källaren som gillar potatis och sötmandel eller så har vi en liten Nils Karlsson pyssling. Är det en pyssling så må det va hänt. Är det en mus så ska den dö.... Jag har provat ända sen igår att fånga den lille rackaren men den tar agnet och sen sticker den. Nu står det tre fällor och nog vore det väl själva den om inte nån sitter i fällan imorgon. Det knepiga är om det sitter i Annas fälla... Jag har ingen aning om hur man "tömmer" den. Men det ska nog lösa sig.
Jag ska med spänning kolla fällorna imorgon!

Jag har en fruktansvärd huvudvärk, lite sömn och en Ipren ska nog få huvudet bättre tills imorgon,
Natti natti.