Den här influensan har tagit på precis alla krafter som finns. Nu finns det noll i reserverna. Jag har ingen ork kvar hur många vitaminer jag än proppar i mig. Det finns dåligt med styrka och kraft i fröken K just nu. Allt går liksom på reservdunken...
Vart kommer mod i allt det här då? Ja, kanske modet att säga STOPP och NEJ till sånt jag inte har tid, lust och ork till... MEN det blir väl som vanligt. Man biter ihop och gör det som förväntas.
Men fy ett så himla trist inlägg. Det är ju en ny vecka och då ska väl allt vara på topp... Det kanske det hinner bli men inte just idag och inte just nu. Är på ett uselt humör - fråga mig inte varför- det bara är så. OCH då kan ju allt bara bli bättre får jag hoppas.
Borde ta tag i ett som annat men har en massa pappers-skriv-jobb att göra innan jag får nån ro att göra allt annat.
Ikväll trodde jag att jag skulle få se Familjen Annorlunda - hm, va inte ikväll... :-(
Helt otroliga familjer, då inser man hur det skulle vara att rodda en familj på 10 personer.
---
Kylan håller i sig. Det känns som jag är bottenfrusen längst in i benmärgen. Nog för att det ska vara kallt när det är vinter men jag är skitless på kyla, snö och vinter. Tur att januari snart är över.
Helgen som var gick i hockeyns tecken. Lördag match på Skyttis - en kul match med Axels lag där de spelade hur bra som helst. Träffade mina gamla grannar - Öbergs... vilka vi avslutade kvällen hos med Modomatch och pizza.
Tidigare på dagen hann jag en sväng på stan och ryckte in ett par nya vinterskor på superrea hos Norlanders - varma och sköna!!
Efter besöket hos Öbergs var det bara att åka hem och ladda om för en ny dag på Skyttis med Nils. Tre matcher som gick fin fint. Då fick jag också träffa min kompis Mia, alltid lika trevligt. Hade turen att vinna en sparkcykel på lotteriet. Kan va bra att finna till sommaren, synd bara att man är för tung för den men det finns ju andra i familjen som är lite lättare och kan nyttja den!
Nej, men nu känns ju allt mycket bättre efter att ha fått gnälla lite. Om jag inte har frysit ihjäl så skriver jag nog mera imorgon... Om vad? Ja, det undrar jag också! Den som lever får se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar