De satt långt inne för mig att hoppa i träningskläderna... Men tillslut så kom jag till skott... Sprang i ett lugnt tempo och med en helt ny spellista... De gick bra, vädret va perfekt, lite halt men inte så att det störde, steg för steg, låt för låt... Å vipps va jag hemma igen... Ingen världsmästartid men dock dryga 6 km och det kändes helt okej... Är det vår i luften mån tro? Känns som det är det enda som kan motivera en latmask att he ut sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar