Jag kan inte hjälpa det men jag tycker att det är dystert när det står augusti i almanackan... då börjar hösten krypa närmare... än fast det också är mysigt så gillar jag det inte... det går för fort... så är det bara.
Nu kan ju sommaren pågå ett bra tag till men det är inte så mycket sommar kvar som jag hade önskat.
Här är det lugnt och tyst... barnen sover och Rickard är på jobb några dagar. Jag tror jag myser ner mig med grabbarna i sängen. Känns som lite vits att vara vaken - sömnkontot är ju inte på plus kan man säga.
Jag har det förmodligen bäst i hela världen - åtminstone på mitt vis. Imorgon blir det nog en massa slipning, har några stolar kvar att måla och så en stor kökssoffa som ska få sig en omgång. Är det trist väder drar jag nog till Bredbyn och köper färg för mina sista sommarslantar. Blir det nåt över så kanske vi till och med kan unna oss lite mera slippapper. Det lär ju gå åt.
Nu hör jag ett tåg passera - kanske ligger det en ensam sambo där... Natti natti.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar