onsdag 13 maj 2015

Å iväg det bar!

Nu har Rickard och Axel åkt på skolresan... Samling vid kyrkan 21:15 och vidare mot resecentrum i Ö-vik .
Så förhoppningsvis så går tåget som det ska. Va visst nåt bygge söderöver som skulle försena ankomsten något men vad gör väl det... De kommer ju rätt tidigt till storstan ändå.

Jag har packat goda frukostmackor, juice ( sorry glömde muggarna) acdimel, risifrutti... Så de ska nog klara dig om det kurrar i magen. Skickade även chips å dricka att smarra på.

Jag har börjat beta av min "att göra lista" övervåningen är röjd, städad, bytt gardiner och sanerade rum... Det blir massor av småplock, skräp och papper på små killars rum. Sängkläder är vädrade och lakarn bytta. Dammråttorna som slagit ro både här och där fick sig en sju-jäkla åktur i dammsugarslangen...där snackar vi berg-å-dal bana. Swosch ner i mörkaste källaren där centraldammsugaren bor.
De känns så gött att få det gjort.

Axel hade träning i Bjästa så vi for dit. Jag drog oxå på mig träningskläderna, passar på istället för att sitta och vänta. Tog samma runda som förra gången men ökade på längden lite. Kul att se nya platser, hus och samhällen. N Åmynnet hette det visst. Trevlig liten by med en massa hästar överallt. Rundan slutade med 8,5 km... Det kändes bra. Fint väder men en jäkla motvind på hemvägen.

När vi kom hem hade sambon anlänt, vi fick äta middag ihop alla fyra... Inte ofta det händer... Men idag hände det alltså. Jag hade förberett tacos... Gott och snabbt. Sen packades det sista i resväskorna och så bar det iväg... Jag säger som Nils - Det känns så tomt när nån är borta från familjen. Än fast jag är ganska van att vara själv så gillar jag när vi är fulltaliga.

Snart bär det iväg för oss alla... Mindre än en månad tills vi åker till Turkiet... Sol, bad, å bara en massa härliga dagar tillsammans. Så kul det ska bli, å med bra reskamrater också. Vi har ju campat en hel del med Robert och Linda så vi vet ju hur lata dagar ska hanteras på bästa sätt. "Bröderna proppskåp" med familjer ska ut på äventyr. (Namnet fick de av en Skorpeds ikon, en midsommarhelg i Junsele).

Nu ska Nils och jag sova. Vi har krupit ner i en nyvädrad och renbäddade säng. Jag bloggar och Nils lyssnar på storytel... Jag ska också lyssna på min bok. När livet stannar - en bok om en mamma som förlorade två barn plus sin man i tsunamin. Ett av hennes tre barn överlevde, en sorgesam historia men intressant. Människan har märkliga överlevnadskrafter, när allt känns som mest omöjligt så finns det en drivkraft att komma igen och tillbaka. Att överleva all världens sorger och bedrövelser och på nåt sätt se ljuset i tillvaron och det helvete man råkat ut för.

Jag är innerligt tacksam för den fina familj jag har och att vi inte råkat ut för några tråkigheter. Man ska vara rädda om varandra!! ❤️

God natt och ha en fin Kristihimmelsfärdsdag. Saknar du nåt roligt att hitta på imorgon? Då kan jag tipsa om att Skorpeds damlag spelar match i Mellansel! Åk dit och heja på tjejerna! Det ska jag iaf!

Inga kommentarer: