Sorgligt!

Pappa har somnat in.
Efter en tids sjukdom så fanns det ingen ork kvar.
Man är så medveten om att den dagen kommer men man kan aldrig vara förberedd. Jag har varit stark hela dagen men ikväll kom sorgen och tårarna över mig.
Vi har suttit länge hos honom idag, så fridfull så lugn. Det var så fint. Som han sov och när som helst skulle slå upp ögonen.
-
Nu får du vila lilla pappa, du har nog redan funnit dig till rätta på den fina gröna äng du pratat om. Omgiven av hästar som betar. Du vet att vi tar hand om varandra och det finns inget att oroa sig för. Du slipper ha ont och du får bara vara!
-
Det här är nog det märkligaste inlägg jag skrivit, och det svåraste. Har massor med ord men får inte riktigt det på pränt.
Vila i frid pappa ❤️